{"id":1782,"date":"2009-11-11T00:11:00","date_gmt":"2009-11-11T00:11:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.pokerstrategy.com\/sv\/strategy\/947\/"},"modified":"2026-08-12T09:34:45","modified_gmt":"2026-08-12T09:34:45","slug":"947","status":"publish","type":"strategy","link":"https:\/\/www.pokerstrategy.com\/sv\/strategy\/poker-psychology\/947\/","title":{"rendered":"Tilt: Sm\u00e5fisk & Korthajar"},"content":{"rendered":"

Tilt: Småfisk & Korthajar<\/h1>

\"\"<\/p>

Du har inget övertag när du är tiltad<\/h1>

\"Competition is won or lost on the six-inch playing field between the ears\"<\/i> (Bobby Jones, legendarisk golfare)<\/p>

Man skulle kunna tänka sig att de bra spelarna skulle välkomna att spela mot de allra sämsta spelarna, de så kallade \"fiskarna\". Är det trots allt inte dem som står för de lätta pengarna? Gör inte dem alla de misstag som bättre spelare tjänar på? Callar de inte med vad som helst i hopp om att träffa ett dåligt drag? Är det inte så att dem är omedvetna om om de matematiska sannolikheterna och helt enkelt chansar, spelar alldeles för många starthänder, väljer märkliga storlekar på sina satsningar, ignorerar sin position och jaa....... calling station, weak-tight? BAAH!<\/p>

Jo, allt detta är sant, och genom dessa misstag så representerar fiskarna levebrödet för de bättre spelarna. Men trots detta, så är fiskarna som snubbeltråd för många bra spelare, eftersom deras dåliga spel då och då oundvikligen leder till hemska bad beats, 2-outare som går in o.s.v. Eller så är det kanske en sån dag då fiskarna konstant har tur eller gör irrationella spel som gör så att vi tiltar.<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/td>\n<\/tr>\n
Dåliga spelare kan också vinna.<\/b><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>

Om fiskarna inte skulle vinna då och då, trots deras dåliga spel, så skulle de bra spelarna håva in astronomiska vinster. Det enda problemet skulle vara att haven antagligen skulle bli utfiskade till slut. De stackars fiskarna måste tillåtas att känna sig bekväma i rollen som en förlorande spelare. De får inte förlora mer än att de klarar av det utan att gnälla, så att de fortsätter att låta de bra spelarna samla in donationerna.<\/span><\/p>

Vem som helst med en del erfarenhet inom pokern känner till det här problemet. Dåliga spelare gör oss arga, medan vi på samma gång måste komma ihåg att det är de som står för den största delen av våra pokervinster. Ilskan tar dock ofta kontrollen och ser till så att vi tiltar, varför händer detta?<\/p>

Det är för att ilska är av känslomässig natur, och berör oss direkt. Det distraherar och upprör oss, medan medvetenheten om det faktum att dåliga spelare betalar våra räkningar är avlägsen och baserad på intellektet. Eftersom vår hjärna klassificerar den här intellektuella förståelsen annorlunda, så har den tankeprocessen mindre påverkan på vår sinnesstämning. På ett liknande sätt så tillskriver vi oftast vinster till vår egen kunskap och kompetens, samt motståndarens misstag.<\/p>

Detta leder dock till en förändring i vår uppfattningsförmåga, bort från vårt eget spel, och fokus riktas istället på vår motståndares spel. Trots att detta kan lyfta en del tyngd från dina axlar, så gynnar det inte ditt spel speciellt mycket. Om du faller in i dessa tankebanor så slutar du att försöka förbättra ditt eget spel eftersom du gör den andre spelaren ansvarig för vad som händer vid bordet. Detta innebär dock att du även låter dem besluta utgången av händerna, trots att du faktiskt har möjlighet att påverka.<\/p>

 <\/p>

Är det nivån på Din Egen Skicklighet eller på Motståndarens Skickliget som förklarar resultaten?<\/h1>

Alla som skyller resultaten på kompetensen eller inkompetensen hos sina motståndare fritar sig själv från ansvaret för vad som händer, men tar också bort sin roll som en person med möjlighet att påverka dessa händelser. Du hamnar i rollen som någon som inte kan agera utan bara reagera, nämligen på vad andra gör. Du spelar din motståndares spel istället för ditt eget. Även om du skulle vilja spela ditt eget spel, så tillåter inte motståndarna det, eftersom dom spelar på det sätt dom gör...<\/span><\/p>

Spelare som är beslutsamma accepterar spelets faktum och inser sitt eget ansvar. De vet att de endast kan påverka sitt eget spel, inte sina motståndares. <\/b>De ser en dålig session eller en period med dåliga reslutat som en anledning att förbättra sitt spel. De kanske har någon enstaka ursäkt för att frånta sig själva från ansvaret, men de har styrkan att förbättra sig själva och situationen.<\/span><\/p>

 <\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/td>\n<\/tr>\n
Ditt försprång är inte så stort.<\/b><\/font><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>

Poker är ett spel med små fördelar gentemot motståndarna. Även en mycket bra spelare kommer ibland, över en kort period, att endast ha ett litet försprång gentemot sina motståndare. Detta eftersom turfaktorn är stor över en kort period.<\/p>

Över en längre period så läggs alla de små fördelarna ihop och blir ett stort (och lukrativt) försprång gentemot motståndet.<\/p>

Ändå, så är poker åtminstonde för stunden ett spel med små fördelar, vilket visar sig i de stora svängningar som upplevs inom spelet. Och det är variansen som leder till de välkända känslosamma situationerna under en session eller en kvälls pokerspelande. Å andra sidan så är statistiken och kurvorna för hela år oftast sedda på ett avlägset kognitivt sätt.<\/p>

Om du tror att det bara är att sätta sig vid ett bord och omedelbart, utan problem, köra över motståndet, så har du satt dig själv i en psykiskt farlig situation eftersom den faktiska nivån av framgång du kommer uppleva inte har en chans att vara i närheten av vad du förväntat dig. <\/font><\/p>

Faktum är, att många spelare har ett mycket mindre försprång till motståndet än vad dom tror, denna tro....<\/font>
<\/font><\/p>