Semibluff-sekvenser - Attackera de svaga Punkterna (Beta)
Introduktion
I denna artikel
- Semi-bluffar på högsta nivå
- Den verkliga kostnaden för en semi-bluff
- Semi-bluff sekvenser
Denna artikel behandlar semi-bluffar på den högsta nivån.
Traditionellt är en semi-bluff ett bet eller en höjning med en för tillfället marginell hand med outs i en situation där det finns chans att motståndarna foldar.
Denna definition är dock för restriktiv och inte tillräcklig för att bemästra semi-bluffar.
Utökad Definition av Semi-Bluffen
En semi-bluff är en betting-sekvens som har en spännvidd över flopp, turn och river, med en hand som troligen är efter men som har outs.
Denna definition gör det klart att agerandet i Hold´em på de olika gatorna hänger ihop. Ett bet av turn efter check-höj floppen har mycket större fold-equity än ett donkbet på turn efter en syn av floppen.
Den verkliga Kostnaden av en Semi-Bluff
En semi-bluff kostar mindre än en ren bluff. Orsaken är att när du träffar dina outs med semi-bluffen får du ofta tillbaka dina bet.
Den verkliga kostnaden C av en semi-bluff beror på storleken av bettet B, summan vi antar kommer från syner + dina egna bet N och chanserna för att träffa dina (nedräknade) outs P.
C = B*(1 - N*P)
Kom ihåg följande: Om vi gör ett semi-bluff bet på floppen med ett färgdrag, är vi säkra på att ta oss till river på ett eller annat sätt. Därför är chanserna i det här fallet 35% för att träffa färgdraget till river. Men i de fall vi bara planerar vår semi-bluff på floppen är våra chanser P beroende av om vi träffar en out när turnkortet delas ut.
Ett exempel: Låt oss säga att vi är heads-up på floppen med en motståndare. Vi satsar med ett färgdrag som semi-bluff och planerar att vara med till river. Det innebär:
C = 1*(1 - 2*0,35) = 0,3
Om vi nu bettar före vår motståndare, hur stora är riskerna att han höjer? Låt oss kalla den risken R. Om motståndaren höjer dubblas vår kostnad för vår semi-bluff.
Då blir vår verkliga kostnad:
C* = 0,3 + R*0,3
Låt oss säga att potten på floppen är 4 SB. Förenklat ger vår semibluff +EV om vi får motståndaren att folda i (0,3 + R*0,3) / 4 % av fallen.
Låt oss säga att vår motståndare är en TAG och höjer i 20% av fallet. Då blir det +EV för vår semi-bluff om han foldar i 0,36/4 så lite mer än 9% av fallen. Låt oss säga att motståndaren är en LAG och höjer i 50% av fallen. Då måste vi ha en fold equity på minst 0.45/4 = 11.25% – vilket fortfarande är mycket lågt.
Vi kan redan nu skriva ner våra första utvärderingar: Med starka drag ska du fortfarande semi-bluffa, även mot LAG´s.
Semi-Bluff Sekvenser
De avancerade spelarna bland er har säkert frågat sig följande i många fall: Tänk dig att du är först in på knappen och vill stjäla blinds. SB foldar och BB 3-bettar. Floppen bettas av BB före dig. Du har en hand med några outs och vill semi-bluffa. Nu kommer frågan: syn floppen, bet/höj turn eller hellre höj floppen, bet turn?
Detta problem kan lösas metodiskt. Först av allt gör du en grov kalkyl över kostnaderna för båda exemplen. Låt oss säga att vi har ett färgdrag som i föregående exempel.
Ett bet på floppen kostar oss då bara 0.3 SB. Om vi inte träffar färgen på turn sjunker vår equity till ungefär 20% eftersom ett bet på turn kostar 0.6 BB. Däremot kan färgen träffa på turn i 20% av fallen så vi kan dra av 20% från 0.6 BB så att ett turn bet (om man ser det från floppen) bara får en effektiv kostnad av 0.48 BB.
Låt oss anta att vår motståndare alltid bettar turn även efter ett bet på floppen. Dessutom finns det en risk R att vår motståndare åter-höjer om det inte blir träff av färgen på turn.
Kostaden för syn av floppen, höjning turn blir: 0.3 SB + (2 - PNB)*0,48 BB +
R*0,48
PNB anger att motståndaren bettat floppen men bara checkar turn.
Kostnaden för en höjd flopp, bet turn blir: 0,6 SB + (1-FF)(0,48 BB) + R' = 0,3 + (1-FF)(0,48)
+ R'
R står för den extra kostnad som uppstår när motståndaren höjer turn eller 3-bettar floppen. Att kalkyra det exakt skulle dock bli tufft eftersom vi eventuellt ger upp vår semi-bluff på en 3-bettad flopp. FF står för chanserna att motståndaren foldar redan på floppen.
Med den bästa möjligheten trots det är R' < R*0,6 BB, som ett 3-bet av turn efter en syn av floppen, höj turn händer mycket mera sällan än ett 3-bet på floppen efter en höjning av floppen eller check/höj turn efter höj floppen, bet turn. Å andra sidan finns det tillfällen när motståndaren foldar på floppen även om inga extra kostnader kan uppkomma på turn. Därför blir följande undantag vettigt: R*0,6 = R'
Därför kan vi i grova drag säga så här:
Kostnad för syn floppen, höj turn = 0,15 + (2 -
PNB)*0,48 + R'
Kostnad för höj floppen, bet turn = 0,3 + (1-FF)(0,48)
+ R'
Avvägning Kostnad-Lönsamhet
Nu måste vi jämför kostnaderna för betting-sekvenserna med deras genererade fold equity. Den beror extremt mycket på vilka motståndare vi har och brädan.
En del av er kanske kommer ihåg coaching sessionen där Onkel Hotte spelade mot en motståndare som kalldes Baller6969. Dessa spelare var extremt tighta men absolut aggressiva. Chansen FF att han skulle folda mot en höjning av floppen låg troligen på 50%. Att han skulle satsa igen efter bet på floppen var mycket hög, låt oss säga 90% så PNB = 10%
Resultatet blir:
Kostnad för syn floppen, höj turn = 0,15 + 1,9*0,48 + R' ~=
0,9 + R'
Kostnad för höj floppen, bet turn = 0,3 + 0,5*0,48 + R' ~=
0,54 + R'
Med den här motståndaren kan vi notera följande effekt: Även fast vi bettat 2.5 BB med syn floppen, höjning turn och 2 BB med höjning floppen, bet turn blir den "effektiva kostnaden" betydligt lägre. Faktum är att höjning floppen, bet turn kostar ungeför 40% mindre än syn floppen, höj turn. Däremot är det ett bättre val att höja floppen, betta turn mot den här motståndaren.
Hur kommer det sig? Floppen är Baller6969´s så kallade svaga punkt. En svag punkt är den första möjliga situationen där en spelare har en möjlig fold equity för den första gången.
Mot många spelare på medellimits (20/40, 30/60) är den svaga pinkten definitivt på turn. I heads-up använder många spelare höj floppen, bet turn som sekvenser med händer som A högt , medan de ofta foldar mot syn floppen, höj turn.
Det kan man även se i följand ekvation. Låt oss säga att en motspelare har FF värde på 10% och ett TNB värde på 10% i den aktuella ekvationen. Det är typiskt för en 20/40 semi-LAG. Det betyder:
Kostnad för syn floppen, höj turn = 0,15 + 1,9*0,48 + R' ~= 0,9 + R'
Kostnad för höjning floppen, bet turn = 0,3 + 0,9*0,48 + R' ~= 0,73 + R'
Nu kostar bara syn av floppen höjning turn 12% mer än höjning floppen, bet turn. Mot den här typen av motståndare antar vi att fold equity med syna floppen, höja turn är ungefär 50% högre än att höja floppen, betta turn. Den här typen av spelare kommer endast att ge sig för en höjning av turn. Mot turn
höjningar har han sin svaga punkt.
Finns det mer här? Finns det även motståndare som inte har en svag punkt? Ja, och ganska ofta faktiskt. Dessa kallas för galningar som 3-bettar turn med mycket lite eller inget alls. Dessa spelare är extremt dåliga på att räkna ut kalkylen för kostnad-vinst med en semi-bluff. Låt oss ta ett matematiskt borderline fall: En motståndare som bara bettar och höjer. Mot en sådan motståndare har du en fold equity på 0. En semi-bluff med ett färgdrag utan värde av höga kort är därför ett garanterat förlust spel. Generellt ska du alltid mot en sådan galning spela dina färgdrag med en enkel syn av floppen, syna turn, folda river (i de fall du inte träffar).
Det finns även en typ av motståndare (mycket LAG, men med möjlighet att folda) och situation där du inte ska vänta till river med din höjning. Dessa situationer är dock väldigt sällsynta.
Det förklarar även principen att ju mera LAG din motståndare är desto mera sällan ska du semi-bluffa: om du gör det ska du ha ett starkt drag.
En motståndares svaga punkt är däremot inte konstant. Det finns brädor som är så skrämmande att även en LAG foldar mot en höjning av floppen. Å andra sidan sett finns det brädor som ser så ofarliga ut att även en svag-tight spelar inte bryr sig om din höjning av floppen. Du ska komma ihåg detta när du tar dina beslut.
Den generella Semi-Bluff Principen
Steg 1: Att fastställa kostnaden för en semi-bluff sekvens beror på dina outs, brädan och typen av motståndare.
Steg 2:
Att fastställa fördelen med en semi-bluff sekvens betyder att man kan faställa fold equity.
Steg 3: Valet av semi-bluff sekvens i enlighet med Stegen 1 och 2.
Tumregel: Hitta den svaga punkten hos din motståndare och placera dina bet där. Kom ihåg att den svaga punkten är den tidigaste möjliga punkten där din motståndare erbjuder den bästa fold equityn. Kom även ihåg: Med vissa brädor kan den svaga punkter skifta.