Spelberoende - Orsak, konsekvenser och vägen ut

1. Introduktion

Från Dr. Thorsten Heedt, läkarspecialist inom psykoterapi med inriktning på behandling av posttraumatiska sjukdomar.

Alla beroenden har en sak gemensamt vare sig du är beroende av alkohol, heroin, nikotin eller spel:

• Den beroendeframkallande "drogen" konsumeras tvångsmässigt under beroendet även fast glädjekänslan kanske inte tillkommer genom att konsumera "drogen".
• Förlusten av kontroll ökar stadigt.
• Den beroendeframkallande drogen används för att fly från verkligheten.
• Beroendet fortsätter även fast det har skapat flera negativa konsekvenser eller hälsoskador.

Den följande artikeln tar upp spelberoende, dess ursprung och hur du kan avgöra om du lider av spelberoende och var du kan få hjälp.

2. Vad är spelberoende?

Patologiskt spelande är listat under "onormalt beteende eller brister i kontrollerandet av impulser" i ICD-10 i den etablerade internationella klassificeringen av sjukdomar och definieras som följande:

"Felet ligger i frekvent spelande, vilket kontrollerar patientens liv och leder till att det sociala livet, yrkeslivet och familjelivet blir lidande."

Överdrivet spelande av maniska patienter definieras som följande: en mani är en diskret sjukdom som går ihop med stark upphetsning, inre melankoli.

Spelande med en social personlighetsstörning följer också med spelberoendet, vilken karaktäriseras av nonchalans mot samhälleliga förpliktelser och känslokallt förakt till andra. Denna typ av beteende är ofta förekommande i fängelser.

Patologiskt spelande kännetecknas av ihållande, återkommande och ofta ökat spelbeteende trots de negativa personliga och sociala konsekvenserna såsom skulder, störningar inom familjeförhållanden och effekter på sin yrkesutveckling.

Innan man kan säga att någon lider av patologiskt spelande måste det ha funnits två eller fler episoder av patologiskt spelande över en period på minst ett år.

Det störda tankemönstret hos spelare nämns också i en annan spridd sjukdomsklassificering, den så kallade "DSM-IV":

• Pengarnas speciella betydelse för gamblers.
• Tankemönster om konkurrensen.
• Spelarens rastlöshet.
• Deras överdrivna behov av socialt erkännande.
• En tendens till arbetsmani.
• Ofta förekomst av psykosomatiskt stressyndrom.

3. Hur utvecklas ett spelberoende?

3.1. Grundproblemet

Utvecklingen av ett spelberoende är en komplex process som påverkas av flera faktorer. De viktigaste är följande.

• En genomgripande störning av sitt egenvärde ("narcissistisk" störning).
• En relationsstörning.
• Oregelbunden upphetsning.

Dålig självkänsla
Speciellt viktig är den underliggande dåliga självkänslan där det egna jaget beskrivs som en tomhet eller att man inte är värd något. Flera djupt rotade känslor av otillräcklighet, som kommer från barndomen, kompenseras genom föreställningar om storhetsvansinne. 

De initiala vinsterna förstärker egot och bekräftar att vi faktiskt är speciella. I början kommer ofta en "stor vinst", en till synes snabb och enkel förtjänst vilket avger startskottet till att gå in i en fantasivärld.

Bindningsstörning
Den brittiske barnpsykiatrikern John Bowlby skapade bindningsteorin på 60-talet. Han konstaterade att känsligheten mellan mor och barn skapade olika bindningsätt mellan dem:

I den "osäkra-undvikande" bindningstypen är barnen osäkra på om personen som är bunden till dem eller den som skall vara lojal mot dem finns tillgängliga för dem. De förväntar sig att deras önskningar kommer att bli avvisade av ren princip; detta är ofta fallet med barn som ofta blivit avvisade. Barn med en sådan bindningstyp är generellt mer benägna till mentala störningar än barn med en "trygg" bindningstyp. Spelare visar också ofta denna osäkra bindningstyp. Du kommer ofta finna spelberoende som befinner sig i en uppbruten familjesituation med dåligt förhållande till sina fäder. Misshandelserfarenheter kan också ofta hittas hos spelberoende personer.

Oreglerad upphetsning
Oförmågan att adekvat reglera den interna spänningen och upphetsningen resulterar i en speciell rastlöshet hos en gambler. Motivationen till att spela är i början ofta en önskan om framgång och vinst, att det minskar känslan av att vara uttråkad eller för att hantera negativa känslor som ofta uppstår efter en separation. Spelaren kommer sakta in i en ond cirkel vilket även alla andra områden i hans liv gör.

Spelaren kommer in i ett läge av tillfredställelse och upphetsning när han spelar och försöker hitta en logisk förklaring till sitt okontrollerade spelande. Vidskepligt beteende och magiskt tänkande kan uppstå. Han går mer och mer in i en fantasivärld som kännetecknas av makt- och vinstfantasier. Han avskärmar sig från omgivningen och blir sakteligen ensam. Störda tankemönster uppstår. Slutligen blir spelandet huvudaktiviteten i hans liv. Denna utveckling leder till psykiskt, personligt och socialt förfall.

Spelaren särskiljs slutligen genom sin minskade impulskontroll vilket betyder att spelaren inte kan motstå frestelsen att spela. Detta beteende liknar det som alkoholister har när de inte kan motstå att dricka igen direkt efter att de nyktrat till. Trots de många negativa konsekvenserna förstärks deras önskan att få spänningar att släppa genom att spela.

Detta har också en neurologisk grund. Belöningssystemet i hjärnan är hela tiden överstressat vilket leder till en motreaktion i hjärnan. För att skydda mot skadlig oro i hjärnan börjar den reagera mindre på belöningsstimulans. En neurologisk anpassning påbörjas. För att få den önskade kicken så måste inköpen eller volymen som spelas ökas. Förresten är den ledande situationen till detta beroende showdown.

3.2. Störda tankemönster

Typiskt för gamlbers är många störda irrationella attityder:

• Illusionen av att ha kontroll

  Detta formas av antagandet att spelandet har större personlig påverkan än vad det objektivt egentligen har.
  De säger att vinster beror på deras kunskap och förluster beror på olyckliga omständigheter.

• Monte-Carlo effekten ("gamblers vanföreställning")

  Hur ofta något i det förflutna har hänt föreslår med vilken sannolikhet framtida händelser kommer att bli (till exempel inom roulette: det var tre svarta nummer i rad, detta måste betyda att sannolikheten för att det skall bli en röd ökar).

• Misstolkning av sannolikheten att vinna

  Spelaren överskattar sin vinstmöjlighet på ett orealistiskt sätt. Till exempel förloras 98% av alla lottoköp.

• De nära träffarna ("kognitiv ångran och nära missar")

  Detta inträffar i spelautomater där tre likadana symboler måste komma för att få en utdelning, men du endast får två likadana symboler. Resultat: "Jag träffade nästan så jag måste fortsätta spela!"

• Fångsten ("fällan")

  Det är här som felaktiga beslut hänger samman med redan gjorda investeringar - "Ok jag är troligtvis slagen men eftersom jag synade turn så kan jag lika gärna ta en titt på river också."

Det finns bevis på att ett väldigt högt procenttal av felaktiga tankemönster skapas medan man spelar.

4. Vem befinner sig i riskgruppen?

De som påverkas mest är män i 30 års ålder som lever ensamma i en storstad. Uppkomsten av missbruk förekommer ofta i tonåren men kvinnor tenderar att bli missbrukare i medelåldern. Om de börjar gå på behandling så är de vanligen djupt skuldsatta, i farozonen för självmord och har vanligen begått brott för att kunna skaffa kapital till sitt spelande. En stor del (ungefär en tredjedel) av missbrukarna lider också av fysiska beroenden, till exempel alkohol eller heroin.

Ungefär 2-3 % av befolkningen har spelproblem, 1 % lider av onormalt spelbeteende. Det finns ett samband mellan tillgången till spel som erbjuds (till exempel hur många slotsmaskiner som finns per 1000 invånare) och antalet patologiska spelare.

Avlösande faktorer för ett missbruk kan vara erfarenhet av att vinna mycket ("en stor vinst") eller försvagande livserfarenheter såsom familjeproblem, separation, graviditet hos partnern eller förändringar i yrkeslivet.

Den höga dödligheten (parallellt med andra sjukdomar) är mycket tydligt. Till exempel har 50% av alla spelmissbrukare depressioner vilka drivs av kompulsiva störningar, nedstämdhet och förlust av allmänna intressen.

25% av alla spelare som har sökt behandling har redan försökt begå självmord en gång. Speciellt slående är de vanligt förekommande personlighetsstörningarna som över 90% av de behandlade spelarna har.

En personlighetsstörning karakteriseras av ett kvarstående stört beteendemönster som börjar i barndomen och tonåren vilket orsakar allvarliga problem i det sociala umgänget. Den narcissistiska personlighetsstörningen uppkommer speciellt ofta när man utvecklar en överdriven betydelse av sig själv. Till exempel överdriver många patienter vad de själva har uppnått och sina talanger, de är självupptagna med sina fantasier, obegränsade framgång, makt, glamour, skönhet eller ideal kärlek. De tror att de är mycket unika och de strävar efter ständig beundran.

Denna narcissistiska personlighetsstörning är svår att behandla på grund av att patienten tenderar att nedvärdera terapeuten eller sluta med behandlingen om inte terapeuten bekräftar hans fantasifulla storhet.

5. Vilka är effekterna av ett spelberoende?

En dynamik utvecklas som är typisk för detta beroende och påverkar alla områden i livet. Efter ett tag har dessa människor begränsade möjligheter att reglera sina handlingar.

Dynamiken i beroendet visas till exempel när människor försöker att kompensera sina förluster genom att öka sina inköp, en så kallad jakt. Inom poker kallar vi detta för att tilta.

Den sociala isoleringen ökar successivt. Känslor av skam och skuld börjar komma och människor börja dölja sitt spelade. Spelarna integrerar sig djupare in i en speciell miljö och en livsstil som är typisk för spelare. En livsstil som baseras på omedelbar tillfredställelse av spelarens behov. Detta kan leda till kriminella handlingar för att kunna få kapital till spelandet.

Slutligen kan spelarna bli finansiellt ruinerade, förlora stödet från sina familjer eller förlora sina jobb. Det kan följas av psykiatrikerbesök på grund av självmordsförsök. En del spelberoende går vidare och blir brottslingar.

Effekterna av oavbrutet konstant spelande kan uppenbara sig fysiskt. Till exempel genom symtom som magsår, huvudvärk eller hjärtinfarkter.

6. Hur vet jag om jag är beroende?

Det finns ett antal frågor och testprocedurer för att kolla om det finns ett spelberoende och för att skilja patologiskt spelande från andra typer av spelande såsom socialt spelande, professionellt spelande, spelande under en manisk period, spelande med en osocial personlighet eller patologiskt datoranvändande (spelande, chattande och surfande).

Världens mest spridda skala är SOGS (South Oaks Gambling Screen). Det finns även många andra testprocedurer. I slutändan testar alla samma sak, nämligen om du kan kontrollera din vilja att spela och att kunna sluta spela om det finns några negativa konsekvenser med att spela till exempel om du är utmattad. De testar också om det finns några narcissistiska problem som nämnts i kapitlen ovanför, om det finns några problem med skuld och om spelaren är villig att begå brott för att kunna få kapital till sitt spelande.

7. Testa dig själv

För att bedöma om du är spelberoende så kan du göra detta test. Det är ett frågeformulär med 19 frågor som du kan svara ja eller nej på. Om du svarar ja på fler än sju frågor så kanske spelberoende är ett problem för dig.

1. Har du någonsin spelat tills dina pengar är slut?

2. Har du någonsin lånat pengar av någon för att spela med?

3. Har du någonsin tagit ett lån tack vare eller för att spela?

4. Överskrider du regelbundet tiden eller den ekonomiska gränsen som du satt upp för dig själv till spel?

5. Har du någonsin tänkt på att skaffa pengar genom att göra olagliga saker?

6. Tänker du mycket på att spela?

7. Har du någonsin stulit pengar för att ha till spel?

8. Har du svårt att fokusera på andra saker än att spela?

9. Är du orolig eller aggressiv om du inte kan spela?

10. Verkar ditt vanliga liv tråkigt jämfört med spelandet?

11. Minskar ditt intresse för ditt sociala liv?

12. Spelar du för att vinna tillbaka förlusterna?

13. Döljer du hur mycket du spelar och hur mycket du har förlorat för din familj?

14. Har du ofta dåligt samvete efter att du har spelat?

15. Har det hänt att du har fortsatt spela trots att du vetat att det skulle skada dig själv eller andra?

16. Har du någonsin spelat för att förbättra ditt humör och att undvika problem?

17. Har spelandet orsakat slagsmål eller dispyter i din familj?

18. Har du någonsin hoppat över skolan eller jobbet för att kunna spela?

19. Har du någonsin haft tankar på att, eller faktiskt försökt, begå självmord på grund av ditt spelproblem?

8. Vad skall man göra med spelandet?

Vi måste först avgöra om vi har att göra med ett spelbeteende som har ett patologiskt värde. Du bör vända dig till specialister (se även: sök på denna webbsidan).

Sedan måste du välja mellan öppen och sluten vård. Om patienten fortfarande är bra socialt integrerad så har inte beroendet haft möjligheten att utvecklas så mycket ännu, ett besök på ett rådgivande center eller öppen psykoterapi med en etablerad psykolog eller medicinpsykolog rekommenderas.

Om beroendet har gått mycket långt måste man först välja om patienten skall tas till en psykosomatisk specialistklinik eller beroendeklinik. Om de psykosociala konsekvenserna inte är så allvarliga ännu eller om spelbeteendet endast orsakats av akuta stressituationer (såsom separation, förlust av jobbet med mera) bör användande av en psykosomatisk specialistklinik användas för behandlingen.

När det är ett allvarligt missbruk bör en specialistklinik för beroende väljas. Om det även finns ett fysiskt beroende med droger, till exempel alkoholism eller drogmissbruk, bör personen avvänjas från drogerna på en psykiatriklinik.

I allmänhet är detta den del av behandlingen som båda parter gör en avtalsenlig överenskommelse om efterlevnaden att avstå från spelandet. Ett minskat spelande är vanligtvis inte tillräckligt. Om personen har total avhållsamhet från drogen avslöjas det grundläggande problemet vilket är orsaken till att patienten behöver den beroendeframkallande drogen från första början.

Det är i vilket fall som helst viktigt att hitta den riktiga anledningen till spelbeteendet och sedan prata om att göra förändringar i de typiska störda tankemönstren och att arbeta ut en plan för att förhindra återfall med patienten som behandlas. Alla problem som spelaren har måste behandlas, det vill säga självregleringsstörningen, känsloreglering och relationsmönster. Störningar i dessa förhållandemönster kan på ett mycket bra sätt arbetas med i gruppbehandling.

Det är av yttersta vikt att belysa skuldproblemen för att kunna skapa ett skuldhanteringsprogram för patienten snarare än att strunta i det. Släktingar bör normalt vara inblandade eftersom de i slutändan kommer att stödja patienten med hans patologiska problem genom att acceptera skulden.

9. Var kan jag hitta hjälp?

På denna webbsida finns detaljerad information om spelproblem som kanske kan hjälpa dig med ditt problem. Det finns många andra webbsidor de hänvisar till som också kan vara av intresse.